historik

Koloniområdena Virginska, Morkullan och Lönnen bildade stommen till Koloniföreningen Brytstugan. Med hjälp av flygfoton från 1939 har man kunnat spåra var dessa områden låg. 

Morkullan var beläget där idag Slottshöjden ligger. Det sträckte sig från Rektorsgatan i öster ner till Villatomtsvägen i väster. På den tiden fanns inte Kopparmöllegatan, utan det var Villatomtsvägen som mynnade ut på Hälsovägen.

Virginska låg bakom nuvarande folktandvården och gamla transformatorstationen utmed Mellersta Stenbocksgatan, där i dag Clemensskolan finns.

Lönnen, som också kallades Möllevången, fanns uppe på Tågaborg och låg väster om det som i dag är Norra Stenbocksgatan fram till Tågaborgsskolan.  Morkullan var det största av dessa tre områden, därefter är det svårt att se hur stora de andra var, men vi tror att Lönnen kom som tvåa och minst var Virginska.

Stadsträdgårdsmästare Victor Anjou ritade upp området i början av 1940-talet och de enskilda koloniträdgårdarna lottades sedan ut till föreningens medlemmar. Varje lott hade tre rader med fruktträd på den rektangulära odlingslotten. Två tvärgående och en längsgående.
Trädgården delades upp i en nyttodel och en prydnadsdel. Stugan skulle placeras på prydnadsdelen. Föreningsmedlemmarna arrenderade marken och de bekostade materialen och utförde själva anläggandet av området. Gångarna fylldes med aska från Gummifabriken.

Många flyttade dit sina gamla stugor, medan andra byggde nya som maximalt fick vara 16 kvm. Eftersom det var krigstid var det svårt att få tillgång till byggmaterial såsom cement och tjärpapp. Även fruktträd var svårt att införskaffa och många blev lurade och fick en annan sorts träd än de blivit utlovade. Hämtad ur ”Koloniområdena i Helsingborg – En kulturhistorisk förstudie beställd av stadsbyggnadsförvaltningen”

Brytstuga

Under 1800-talet var odling av lin allmänt förekommande. Lin är en gammal kulturväxt och användes främst som råmaterial i tillverkningen av handdukar, duktyger, inredningstextilier och sänglinnen.

Att omvandla linet till spånadsämne var en lång process. Efter att man samlat in linet skulle det rötas, bråkas, skäktas och häcklas. Först därefter var linet färdig för spinnrocken. Rötningen skedde genom att linet lades i blöt. Därefter forslades linet till ”brydestuan” för torkning. I brytstugan lades linet ut på ställningar av trä och torkades av värmen från eldstaden.

Den skånska brytstugan var byggd av gråsten och vanligen delvis ingrävd i en backe. Dessa låg som regel en bit utanför byn med tanke på brandrisken och de var byns gemensamma egendom. I samband med linberedningen förekom flera olika fester efterhand som de olika arbetsmomenten avslutades